Datumfunktionen ÅRDEL

Excelfunktionen ÅRDEL [YEARFRAC] används för att beräkna andelen av ett år mellan två datum. Det returnerade värdet är ett decimaltal som representerar hur stor del av ett år som tidsperioden omfattar. Om man få svaret 1,71 betyder det att perioden mellan två datumen är 1 år och 71% av nästa år. Vi ska se i olika exempel hur vi kan tillämpa denna funktion i praktiska exempel.

Ladda ner exempelfilen här.

Funktionens syntax

För att funktionen ska resultera så behöver vi ange ett start- och slutdatum. Datum kan anges inom citationstecken (”2025-01-01”) eller som cellreferenser där datum finns. Ett tredje argument kan valfritt anges för hur dagar ska beräknas mellan start- och slutdatum.

ÅRDEL(startdatum; slutdatum; [bas])
YEARFRAC(start_date,end_date,[basis])

  • startdatum [start_date] – Det datum från vilket beräkningen ska starta.
  • slutdatum [enb_date] – Det datum där beräkningen ska sluta.
  • [bas] [basis] – (Valfritt) En parameter som styr hur antalet dagar per år beräknas. Om inget anges, används standardinställningen 0 (360 dagar per år, enligt amerikansk praxis).

Basalternativ

I uppställningen nedan förklaras de olika alternativen för val av bas.

Värde Beräkningsmetod
0 Amerikansk 30/360 (standard)
1 Faktiska dagar per år
2 Faktiska dagar per månad, 360 dagar per år
3 Faktiska dagar per år, 365 dagar per år
4 Europeisk 30/360

Beroende på vad man använder funktionen till så kan valet vara av mindre betydelse. För skillnaden mellan de olika sätten att räkna kommer ge minimal variation på svaret. Men om det gäller standarder för ekonomiska beräkningar kan det vara bra att välja korrekt alternativ.

Exempel på användning

Exempel 1 – Räkna hela år

För att räkna antal hela år mellan två datum kan vi använda ÅRDEL [YERFRAC] och helt enkelt bortse från decimaldelen av resultatet. Alltså behöver vi endast heltalet och det får vi med funktionen HELTAL [INT].

Vi ska beräkna en anställningstid i hela år och vi har start- och slutdatum.

En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, linje Automatiskt genererad beskrivning

Vi kan nu se resultatet i den gröna cellen ovan (12,491…). Det säger oss att perioden är nästan 12,5 år men vi är bara intresserade av hela år så vi använder funktionen HELTAL [INT] för att snygga till resultatet.

En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, linje Automatiskt genererad beskrivning

I bilden ovan ser vi en enkel formel för att räkna ut antal hela år mellan två datum.

Exempel 2 – Räkna budget efter tid

I följande exempel ska vi kontrollera om vår årsbudget ligger i fas med tiden. Vi har en fastställd årsbudget och vid ett givet datum har vi räknat fram utfallet. Nu vill vi jämföra om utfallet ligger i fas med tiden som förflutit.

En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, nummer Automatiskt genererad beskrivning

I första delen räknar vi ut hur stor del som gått av året med funktionen ÅREDEL [YERFRAC]. Resultatet formateras här som procent och vi ser att det gått 29% av året. Genom att räkna ut andelen av utfall av budget så får vi reda på hur mycket pengar som gått åt av det tänkta under samma period. Just denna jämförelse ser vi att vi ligger i bra fas då andelen är nästan lika som del av året.

Exempel 3: Användning i finansiella beräkningar

Som avslutande exempel ska vi göra en ränteberäkning. Vi har ett lånebelopp med en årsränta. Vi vill veta vid en given tidpunkt vad räntekostnaden är för hela lånebeloppet.

En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, linje Automatiskt genererad beskrivning

Vi har ett lånebelopp under en period som visar sig vara 0,616..av ett år. Så vi ska endast betala motsvarande del av årsräntan. Formeln i ”Ränta för perioden” är då Lånebelopp*Årsränta*Del av året. Resultatet blir drygt 3268.

Läs mer om våra självstudiekurser på www.officekurs.se.

Du gillar kanske också...

Börja prenumerera idag!

Ta del av tips & tricks i Excel och Office en gång i månaden helt kostnadsfritt.

Grattis! Du kommer nu att få Excelbrevet varje månad helt gratis.